Effektiv och säker mätning med GEODOS på PSION Workabout.

Arbeta med lokala koordinatsystem

Eftersom vi i Workabouten alltid lagrar både koordinater och mätdata har du goda möjligheter att alltid kontrollera och överbestämma din mätning. Om du är van att bara lagra mätdata för att sedan efterberäkna inne på ditt kontor så kanske det känns lite ovant med Workaboutens funktionssätt.

Om du tar för vana att antingen ha koordinater med dig ut eller att etablera ett lokalt koordinatsystem så har du mycket större möjligheter att tidigt fånga upp eventuella felaktigheter.

Om du dessutom låter ditt koordinatsystem hänga ihop vid förflyttningar så kan du sedan transformera hela din mätning inne på kontoret. Du har då ett antal möjligheter att efterbearbeta dina data. Skulle det mot förmodan ha gått "snett" någonstans så är det mycket lättare att leta upp felet och sedan korrigera det.

Fria stationsetableringar

Du har 4 olika alternativ för att beräkna din fria station. Samtliga metoder har sina för och nackdelar. Det är därför viktigt att känna till när man bör använda respektive metod.

SKÄRBINDNING med viktad längdutjämning.
HELMERT-inpassning med koordinatutjämning enligt minsta kvadratmetoden
ELEMENTUTJÄMNING enligt minsta kvadratmetoden
INSKÄRNING med viktad koordinatutjämning

Du som alltid mäter exakt rätt kan välja vilken metod som helst. Då finns ju inga fel att ta hänsyn till
eller fördela. Men vi andra bör tänka på vilken typ av fel vi hanterar. Det finns ju i huvudsak tre typer av fel : Grova, Systematiska och Tillfälliga fel. Innan vi utjämnar måste vi ha eliminerat de grova felen. Det är de av typ avläsningsfel, centreringsfel, etc. De systematiska felen bör vi ha kännedom om och i mesta möjliga mån eliminera innan utjämningen. T.ex. genom inställning av rätt "ppm" och prismakonstant, kalibrering av instrument etc. Det är de återstående tillfälliga felen som vi ska behandla så att vi kommer sanningen så nära som möjligt.

Vilken metod du bör välja beror bl.a. på hur dina utgångspunkter ligger. Men mest beror det på vilken typ av fel Du vill utjämna. Skärbinding och Helmert inpassning ger enligt vår (SO`s) erfarenhet i de allra flesta fall mycket pålitliga resultat. Principen för utjämningsberäkningarna är därvid logiska och lätta att förstå. Här följer en sammanställning över de fyra olika metoderna:

Skärbinding

Metod: Två utgångspunkter. Mätning av längder och vinklar. Metoden kan användas utan överbestämning s.k. excentrisk stationspunkt med enbart en längd.

Längder: Minst 1

Vinklar: 1

Antal mätningar: 2

Fördelar: Snabb, enkel, säker.

Nackdelar: Endast en överbestämning. Kontrollen av vinkelmätningen blir sämre om vinkeln är trubbig eller spetsig.

Se upp med:

Blanda inte ihop namnen på de kända punkterna

Avståndet mellan de kända punkterna bör vara längre än var och en av de mätta längderna. Om man mäter enbart en längd, finns det annars två olika lösningar.

Helmert

Metod:	Koordinatinpassning med utjämning enlig Helmert. Mätning av såväl vinklar som längder mot ett valfritt antal kända utgångspunkter.
Längder:	JA
Vinklar:	JA
Antal mätningar:	Minst 2 men ju fler desto bättre överbestämning.
Fördelar:	Mycket säker och tillförlitlig metod. Ger homogena resultat. Särskilt bra vid byggarbetsplatser som kräver hög precision. Kan med fördel användas för att kontrollera utgångspunkters relativa rörelser. Man får även en bra kontroll på längdmätarens skalfaktor och inställningsparametrar.
Nackdelar:	Kräver längdmätning mot samtliga objekt.
Se upp med:	Skalfaktorn som erhålls måste iakttagas tillsammans med de lokala felvektorerna vid precisionsmätning.

Elementutjämning

Metod:	Förbättring av de enskilda mätningarna (vinklar och längder) enligt minsta kvadratmetoden. Minst två kända objekt.
Längder:	Valfritt
Vinklar:	Valfritt
Antal mätningar:	Två eller flera
Fördelar:	Valfri vinkel- och/eller längdmätning mot valfritt antal kända objekt.
Nackdelar:	Svårt att analysera hur mätfel och avvikelser ska tolkas. Varierande resultat kan erhållas vid olika mätordning av de kända objekten. Utjämning sker utifrån ett närmevärde som bestäms ur mätning mot de två första objekten.
Se upp med:	Vid varierande avstånd till de kända punkterna måste särskild hänsyn tas till viktsättningen av längdmätning resp. längdmätningen àpriori. Välj mätordningen så att närmevärdet blir så bra som möjligt. Se ovan.

Inskärning

Metod:	Enbart vinkelmätning mot valfritt antal kända objekt
Längder:	Nej
Vinklar:	Ja
Antal mätningar:	Valfritt antal vinklar.
Fördelar:	Ingen längdmätning erfordras. Vid "god geometri" kan man uppnå mycket hög precision.
Nackdelar:	Resultatet är mycket beroende av stationspunkternas läge i förhållande till utgångspunkterna.
Se upp med:	"Farliga cirkeln".

Sidan skapad 98 11 10 av Frederick Somervill och Sven-Olof Axelsson

Metod:	Två utgångspunkter. Mätning av längder och vinklar. Metoden kan användas utan överbestämning s.k. excentrisk stationspunkt med enbart en längd.
Längder:	Minst 1
Vinklar:	1
Antal mätningar:	2
Fördelar:	Snabb, enkel, säker.
Nackdelar:	Endast en överbestämning. Kontrollen av vinkelmätningen blir sämre om vinkeln är trubbig eller spetsig.
Se upp med:	Blanda inte ihop namnen på de kända punkterna Avståndet mellan de kända punkterna bör vara längre än var och en av de mätta längderna. Om man mäter enbart en längd, finns det annars två olika lösningar.